carrocarolin

 

God kväll!

Idag har jag haft en väldigt bra dag.

Emanuel har fortfarande lite vattkoppor men många av dom börjar torka nu,skönt!

Han sov bara 1 h i dag så han var galet trött vid middagen och fick duscha och få pjamas & välling direkt efter,och kl.18 sov han redan,sötaste gullungen!

Jag ska njuta av en kopp the,lite jordgubbar en stor filt i soffan framför Bonde söker Fru ikväll medans W är på möte i stan. Lite egentid och det känns faktiskt skönt.

Imorgon ska jag vabba med Emanuel sen ska jag åter tillbaka till jobbet på fredag! Längtar!

Nej nu ska jag fixa the!

Kram till er läsare!

 

 

 

För exakt 2 år sedan blev jag en lycklig faster till en liten Adrian!

Två dagar senare träffade jag honom för första gången och tidigare den dagen hade jag plusat med hans lilla kusin i magen! Vilken enorm lycka! Att både få träffa sin nyfödda bororson och samma dag fått veta att jag bär på ett litet mirakel som skulle vara lika fantastisk och underbar som lilla Adrian 8 månader senare.

Det var magiskt att hålla i lilla Adrian och än så länge var det bara jag som visste hemligheten av att Adrian skulle få en liten kusin,William fick nämligen veta det på kvällen för han var på jobbet när jag plusade och jag ville inte säga det på telefon.

Att just lilla Adrian kom till världen är jag oerhört glad och stolt över! Han är gudomligt söt och blir mer och mer en egen liten person. Men igentligen är det inte så konstigt att Adrian blev en sån underbar liten männsika för han har två underbara föräldrar att brås på,och bättre föräldrar får man allt leta efter.

En nyfödd liten Adrian den 18 sep 2010

 

 Adrian på Emanuels 1 årsdag den 25 maj 2012

 

Tack för att du finns fina goa Adrian!

Faster älskar dig och finns alltid vid din sida.

Adrian och jag med lillkussen Emanuel i magen,april 2011

 

Hallå Hej!

Här är man dålig på att uppdatera,varken tid,lust eller ork. Dessutom gör jag ingen reklam för min blogg pga av att jag mest har haft den för egen skull och dom som hittat hit har hittat hit helt enkelt men med det känner jag inget dåligt samvete när den ligger nere.

 

Idag har vi varit ute på Raggarö och grattat min Farfar som imorgon fyller 86 år! Galet och han är hur pigg och fräch som hellst,önskar jag blir som han!

Imorgon är inte vilken dag som hellst utan jag börjar på mitt ny-gamla jobb! =) Wiiiee! *längtar*

Jag började nämligen jobba på IcaMaxi för 2 veckor sedan för att det skulle passa oss så himmla bra,jag skulle jobba en dag i veckan + varannan helg,toppen tänkte jag och jobbet var helt okej! Jobbade ute på golvet med speciel som trädgård,kläder,heminredning m.m. men så fick jag veta att ett erbjudande från min gamla skola skulle dyka upp och mina tankar började snurra,IcaMaxi är det det jag vill? Är det slöseri på min tid?

Ja jag funderade och funderade fick en tid för att kolla på hur ett schema skulle kunna se ut med rektorn (Han ville att jag skulle jobba 100% vilket verkligen inte fungerar med ett litet barn som inte har förskoleplats ännu,pga av att jag tycker att man är för liten för att börja som 15 månader om mamman och pappan ändå har det bra ställt,har självklart förståelse för dom som måste arbeta,och William som jobbar 100% och skift...)

Iallafall så diskuterade vi och jag var ärlig och rak,sa vilka tider som kunde passa mig och min familj och sen låg det på rektorn att få bestämma. Jag kände att han vet vad jag går för men det fanns ett problem,jag kan inte vara där jämt och varje dag men så ringer han mig trotts detta och berättar att om jag fortfarande är intresserad så vill han väldigt gärna anställa mig.

Åå satan va glad jag blev! Äntligen tillbaka till skolan och göra skillnad för dom barn som behöver mig.

Émanuel kommer få vara med William när jag jobbar eller min mamma nån dag i veckan så jag och William kommer gå om varandra lite men vi får fler lediga helger tillsammans mot om jag jobbat på IcaMaxi,dessutom får jag göra det jag brinner för även om jag inte hade tänk börja jobba redan.

Hade tänkt att tidigast börja i Januari men nu när det fungerar och jag har en mamma som ställer upp så tror jag det blir väldigt bra för oss alla.

Jag får göra något jag älskar och komma ut som bara "vanliga Carro" William får ta mer ansvar själv utan att behöva ha mig bakom ryggen och Emanuel kommer få ännu bättre kontakt till sin mormor.

Det känns verkligen toppen och nu är jag taggad som attans på nya utmaningar och möten!

Känner mig verkligen varm i hjärat och väldigt tacksam över mitt liv just nu. <3